tider har det funnits människor som har varit övertygade om det.

Man har hänvisat till olika profetior och skapelseberättelser, men

de senare har i de flesta fall motbevisats av vetenskapen. Det

finns dock en som håller. Mayakalendern mottogs/utvecklades

 av mayaindianerna i början av deras högkultur för nästan 2000 år

sedan.

Den beskriver en pågående utveckling, alltså en skapelse-

process som pågår, från Big Bang tills förutsättningarna är full-

 ändade. Den innehåller nio stora steg, medvetanderamar, vilka

var och en består av tretton utvecklingssteg, sju ”dagar” och sex

”nätter”. 

Varje nytt steg av de nio är en tjugondel av det förra.

Energierna (förutsättningarna) växlar enligt ett visst mönster tills

de är optimala, och det är i en mycket nära framtid. Där gäller det

för människan att inse att vi faktiskt har allt vi behöver för att leva

i fullständig lycka och harmoni.

Ja, det finns planer för utvecklingen, för oss. Och därmed också

någon som planerar. Det är upp till dig att avgöra och identifiera

vem det är. Vi är inte utan ansvar för hur det blir.

Den av skapelseprocessen framdrivna fokuseringen på egenskaper

och uppfattningar relaterade till vänster hjärnhalva är inte längre

till nytta för människan. Emellertid tycks de flesta ha fastnat i 

detta materialistiska synsätt. Det gäller att vara lyhörd och öppen

för den andliga delen av tillvaron, vilken är grunden för all existens.

Nu är det tänkt att ske en balansering mellan hjärnhalvorna.

Den helhetssynen för oss till nya höjder i utvecklingen, till en

värld i harmoni.

Allt detta går att följa och förstå i den bästa av beskrivningar,

nämligen Mayakalendern.