TUNGMETALLER

Många grönsakskonserver innehåller höga halter av tungmetaller. Det har Alicia Lind och Eva Karlsson på Flatåsskolan i Västra Frölunda kommit fram till i en nyligen slutförd studie. Men på Livsmedelsverket är man kritisk till undersökningen.

Alicia Lind och Eva Karlsson har undersökt lagen i konservburkar innehållande bland annat sparris, böngroddar, ärter och potatis. Mätningar har gjorts för att bestämma halter av kadmium, krom, nickel och tenn och i flera burkar har de hittat höga halter av dessa tungmetaller.

– Vi är förvånade över resultatet. Det var inte alls vad vi hade väntat oss. Så här höga halter ska det inte vara, säger Eva Karlsson.
De jämför sitt högsta värde för kadmium med ett riktvärde för vilken mängd kadmium vanligt dricksvatten får innehålla.

– Vårt värde ligger 700 gånger över det värdet.

Tungmetallerna finns förmodligen inte i lagen eller konservburken före inläggningen, vilket betyder att tungmetallerna har urlakats från grönsakerna. När Alicia Lind och Eva Karlsson gjorde nya mätningar på en lag av kranvatten halverades tungmetallhalterna efter det att grönsakerna hade legat i kranvattnet i en vecka.

Alicia Lind och Eva Karlsson har också kommit fram till att de högsta halterna av tungmetaller finns i burkarna från de europeiska länderna Frankrike, Holland och Belgien. Låga halter av tungmetaller har däremot konservburkar packade i Kina, Peru och Sverige.

Industriutsläpp
Att det är så mycket tungmetaller i de europeiska burkarna tror de kan bero på utsläpp från industrierna i dessa länder och att floder och vattendrag för med sig föroreningar som sedan tas upp i marken och förs över till växterna. Orsaken kan också vara att man i de länderna använder gödningsmedel som innehåller höga halter av tungmetaller. Det finns till exempel kadmiumberikad konstgödsel som är förbjuden i Sverige.

Alicia Lind och Eva Karlsson, som bara går i nionde klass, har också studerat lagen i glasburkar med grönsaker och fått liknande resultat. Detta för att verkligen se att metallerna inte kommer från konservburkarna.

– Vi hade även velat göra en undersökning på färska grönsaker men skolan saknar den utrustning som behövs. Med en sådan undersökning hade vi haft mer bevis för att grönsakerna verkligen innehåller tungmetaller, säger de.

Alltför lika resultat
Lars Jorhem på kemiska avdelningen på Livsmedelsverket är dock skeptisk till undersökningen.

– Resultaten är osannolika och överensstämmer inte med tidigare siffror. Om nu det här stämmer, hur kommer det sig då att ingen annan har slagit larm tidigare? säger han.

– Det mest anmärkningsvärda är att de har hittat ungefär lika mycket av allting. Det borde till exempel vara högre halter av tenn eftersom burkarna är gjorda av det. Dessutom är värdena relativt lika för alla produkter och från alla länder.

Om man hade hittat någon speciell produkt från något speciellt land som hade en hög halt av någon metall hade undersökningen varit mer trovärdig, menar Lars Jorhem.
Han säger att det är mycket som kan störa analysen och att det är lätt att göra fel.

– Det är lätt att göra en analys, men det är svårt att göra en analys rätt.

Berör allmänheten
– Livsmedelsverket gör inga sådana här tester alls och att de inte tror på vad vi har kommit fram till känns inte så bra, säger Alicia Lind och Eva Karlsson.
– De tror till exempel att vi har blandat ihop vårt högsta kadmiumvärde med salthalt. Vi är inte professionella forskare, men vi vet i alla fall vad vi håller på med.
Nu ska miljödebattören Gunnar Lindgren gå vidare med studien och undersöka kadmiumhalten i likadana konservburkar som Alicia Lind och Eva Karlsson har testat.

– Om jag bara hittar halter av kadmium som är hälften så höga som deras är det anmärkningsvärt, säger Gunnar Lindgren.

Alicia Lind och Eva Karlsson hoppas att någon ska reagera, även om inte Livsmedelsverket gör det.

– Om Gunnar Lindgren får fram liknande resultat kanske något händer. Det här berör ju allmänheten, säger Alicia Lind.

Sara Zetterlund-Holfve

Skador av tungmetaller framme vid internationellt forum för kemikaliesäkerhet

Det mellanstatliga forumet för kemikaliesäkerhet IFCS samlas i Budapest den 25-29.9.2006. Kemikalieforumets tema är kemikaliesäkerhet och hållbar utveckling.

På forumets agenda står bland annat hälso- och miljöproblem som förorsakas av tungmetaller, försiktighetsprincipen samt leksakernas kemikaliesäkerhet. Vid mötet behandlas även frågan om vilken betydelse kemikalieforumet, som nu samlas för femte gången, har i framtiden vid sidan av den internationella kemikaliestrategin (SAICM).

 Denna världsomspännande strategi, som styr förvaltningen av kemikalier, godkändes förra våren.

Det egentliga forumet för kemikaliesäkerhet föregås den 23.9 av ett sidoevenemang kring tungmetaller, som ordnas av Schweiz.

Vad är det mellanstatliga forumet för kemikaliesäkerhet?

Det mellanstatliga forumet för kemikaliesäkerhet grundades för att främja kemikaliesäkerhet år 1992 enligt rekommendationerna i Agenda 21. Kemikalieforumet är ett rådgivande internationellt samarbetssystem, vars uppgift är att globalt främja kemikaliesäkerhet.

 Till forumet för kemikaliesäkerhet hör både stater, internationella, regionala och nationella organisationer, industrigrupper, konsumentskyddsorganisationer, arbetsskyddsorganisationer och vetenskapliga samfund samt andra samhälleliga aktörer.

Kemikalieforumets sekretariat verkar i samband med FN:s världshälsoorganisation WHO.

Forumet för kemikaliesäkerhet samlades senaste gång år 2003 i Bangkok.

Tilläggsuppgifter

Konsultativa tjänstemannen Pirkko Kivelä, miljöministeriet
+358 50 362 2041, förnamn.efternamn@ymparisto.fi
Överinspektör Hannu Braunschweiler, miljöministeriet
 +358 400 143 906, förnamn.efternamn@ymparisto.fi